Tille
Igår läste jag om Tille i Aftonbladet.
Mina ögon tårades. Jag grät.
Jag skrev ett brev till familjen. Som jag imorse postade.
Det hjälper inte dem, jag vet.
Men jag skulle inte stå ut med mig själv, att bara ha tänkt tanken på att vilja göra något, visa medmänsklighet - utan att verkligen ha gjort det. Därför känns det bra att brevet är på väg till dem.
Mitt brev kan inte få deras älskade att bli bra.
Men jag hoppas att de kan känna att en medmänniska bryr sig om dem.
Mina ögon tårades. Jag grät.
Jag skrev ett brev till familjen. Som jag imorse postade.
Det hjälper inte dem, jag vet.
Men jag skulle inte stå ut med mig själv, att bara ha tänkt tanken på att vilja göra något, visa medmänsklighet - utan att verkligen ha gjort det. Därför känns det bra att brevet är på väg till dem.
Mitt brev kan inte få deras älskade att bli bra.
Men jag hoppas att de kan känna att en medmänniska bryr sig om dem.
Kommentarer
Trackback