Stina & telefonen

55217-21

Stina blir påkommen med min telefon........... :)

Läkarsamtal

Imorse ringde läkaren som bestämt. Det var den braiga (och lite småsnygge) läkaren som tog emot mig på akuten. I alla fall... han har sjukskrivit mig hela augusti ut. Han berättade även att han inte tror att jag kommer vara i skick att börja plugga igen den 3:e september. Han sa att jag kan vara sjukskriven 2 månader till, 6 månader eller 1 år till!!!!!!!!!!!!!!!!! FAAN, rent ut sagt. Han berättade vidare att jag måste ta små, små steg framåt.. gör jag inte det, riskerar jag men för livet. Det är så mycket jag känner, dubbla känslor för framtiden... men innerst inne vet jag ju att det är hälsan som får gå först - såklart.

Igår kom barnens farfar och fru och hämtade Stina & Edward. De ska bo där hela veckan, de kommer åter på lördag då Stina fyller TVÅ år!! Idag skulle de till Skansen.
Max började jobba idag, så det är väldigt lugnt och skönt här hemma. Nästan för lugnt.... att man aldrig blir nöjd!

Lördag

Jag är verkligen på bättringsvägen! Idag har jag nämligen pysslat ihop några kort och jisses vad jag NJÖT! Fy 17 vad jag har saknat att pyssla. Gav mig själv en liten pysselpresent idag och köpte 100 mönstrade papper. Men sen får det verkligen vara nog med pappersköpandet... det är inte länge sen jag köpte 172 mönstrade.........

Har tagit det lugnt idag. Just nu är barnens farbro här och Max han lagar middag, det blir grillat med klyftpotatis!

Imorgon kommer farfar & A-B och hämtar barnen. Kommer sakna dem MASSOR, samtidigt som jag verkligen ska vila!

Tjo hej!

Torsdag hos Farmor & Anders

Hux flux fick jag för mig att följa med till Katrineholm... Hämtade ut 2 rör med Citodon innan vi åkte, tordes inte åka iväg med bara några stycken. Bilresan gick bra, fick bara blunda ibland för att inte bli alltför illamående.
På kvällen ville jag följa med Max och handla lite (han protesterade dock, det har han gjort helt o hållet till att jag följde med hit... Han tycker jag ska ligga hemma i soffan och vila i lugn & ro. Det han inte förstår är att detta är min enda "resa" och att jag kanske vill se något annat än tv-rummets väggar. Eftersom jag kände att jag förmodligen skulle orka med en bilresa hit, tyckte jag att jag lika gärna kan ligga i soffan här likväl som hemma). I alla fall. Jag följde med till ICA, men väl där inne fick jag världens yrsel/illamående-attack!!!! Fick rusa ut och sätta mig på en bänk och hålla mig för att inte spy. Fy, det var hemskt!!! Så oväntat det kom och så fort!! När ska jag bli bra egentligen?

Idag mår jag sådär. Inte kul att börja morgonen med två Citodon, det var det faktiskt länge sedan jag gjorde.

Strax ska Max o Stina åka iväg och förhoppningsvis köpa en ny kamera. ÄNTLIGEN!!!!!! Så snart kommer det kanske lite bilder här på bloggen igen. Vore trevligt!

Edward är med farmor på jobbet (förskolan) och leker säkert så det står härliga till! :)

Vet ni vad?!

Snart så ska jag börja blogga igen! :) Visst här kommer det ett inlägg, så kanske börjar jag nu då?! ;)

Jag är hemma sedan förra torsdagen (?!) och det går åt rätt håll. Men det blir förmodligen inget mer sommarjobb i sommar... min chef ringde igår och sa att för mitt eget bästa så ville hon inte att jag skulle komma tillbaka o jobba. Hon är verkligen livrädd att jag ska få men av det här. Jag blev däremot erbjuden sommarjobb nästa sommar, som medicinsk sekreterare!! :)
Hon är en bra chef, jag har hela tiden känt att jag haft hennes stöd. När hon dessutom skickar ett blombud hem och en underbar bukett till infektion när jag låg inne, så förstår man att hon bryr sig.

Igår hade jag en riktig glädjedag! Eva messar på morgonen och vill komma över en stund innan de åker iväg på semester. När hon kommer ger hon mig ett Krya-på-dig-kort och har skrivit lite där i vilka som tänker på mig från vårat älskade pysselforum. Blev hur glad o rörd som helst! Sen öppnar hon en tidning jag skulle få låna och tar fram ytterligare ett kort!! Där i har hon skrivit namnen på alla tjejer som är med i insamlingen till mig?! Eva har alltså dragit igång en insamling för MIN SKULL!!!!! Jag blev så..... ja, jag hittar inte orden. Jag fick 200:- + att det kommer mer, de har beställt något som kommer komma!!!!!!  En pysselpresent! Vilka otroligt vänliga människor det finns där ute.

På kvällen får jag posten (som legat ute i brevlådan hela dagen). Ett ganska tjockt brev med danska flaggan på.
Då är det en svensk tjej som jobbar som läkare i Danmark som skickat mig ett krya-på-dig-kort och även stoppat med små godispåsar och mentos!!!!!!! Som sagt vilka människor det finns och allra helst på världens bästa forum!!! :)

Jag mår bättre, men är långt ifrån bra. Men jag äter färre smärtstillande tabletter, men fortfarande alldeles för många... Jag tar en dag i taget, men har svårt för att inte rusa i väg med tankarna inför hösten. Jag reser på mig ibland och går en sväng här inne, men sen orkar jag inte mer. Jag skrattar ibland, men ibland kommer oron över mig. Men oftast ser jag positivt på tillvaron och framför allt njuter jag och älskar mina barn och min man oändligt mycket!

Inte mycket till liv

.. vare sig med mig eller på bloggen.

Sedan i fredags ligger jag inne på sjukan, dock fick jag permis igår till idag. Ska strax in igen.

Förbannade virus, det här var rent ut sagt för jävligt!

Ynka pynka..

Hej!

Jag skriver några ynka pynka rader + att det sammanfattar ungefär hur jag känner mig.

Jag är fortfarande sjukskriven och mår rätt dåligt. Jag börjar iofs kunna vara uppe på benen mer och mer. Men yrseln är inte rolig + att från igår har jag haft väldigt ont i huvudet. Är rädd för att det är på G att bli hjärnhinneinflammation. I fredags var jag ner och tog en massa prover, får svar om ca 1 vecka.
Jag har ätit klart dunderkuren mot ev. borrelia och visar inte blodproverna på TBE vette 17 vad detta skulle kunna vara! Då får de väl gå vidare och göra skiktröntgen av hjärnan. Yrseln kan man få dras med i flertalet veckor... Att vara däckad i 2 veckor är ingenting när det gäller fästingbett. Bara borrelia kan ställa till det i minst 1 månad.
Det är dumt att det inte finns något att göra mot TBE... och inte blir det bättre av att tänka på att min klasskamrat dog av just TBE. Men dödligheten är mindre än 1%, så jag borde väl lyckas låta bli att tillfalla den statistiken?!