Vänner
Grått och trist ute. Varför kan inte solen få skina lite på oss?
Fåglarna bråkar uppe på vår skorsten. De sliter och drar i gallret som ligger ovanpå, som hinder för att de ska ta sig ner i skorstenen och bygga bo. De sliter och drar och bråkar, så man blir galen!
Idag kommer min vän L hit! Det ser jag fram emot! Hon kommer lagom tills E ska hämtas på dagis, så hon får snällt följa med och hämta honom. Sen bär det iväg hemåt igen och då ska här moffas uuunderbart GOD Pollytårta! Jajemen! Den är SÅ god. Idag tänkte jag att vi ska ha grädde till. Vet inte alls om det passar, men barnen äter det säkert.
L är en sån där "riktig" vän, eller vad man ska kalla det. De senaste dagara har jag tänkt mycket på uttryck som bekanta, kompisar och vänner. Relationer, "utsugare", givare, tagare.
Bekant: någon man känner lite flyktigt. Pratar, kanske tar en fika ihop - men som man aldrig öppnar sig för!
Kompisar: kan ha varit en god vän, men som med tiden istället har blivit en kompis. Eller en bekant som tagit ett steg längre fram. Med en kompis kan man prata med om mycket, hitta på saker med. Men som det ändå finns en "gräns" med, vad man kan säga eller inte.
Vän: en som man litar på. Som man kan anförtro sig saker åt. Som man kan prata med om allt.
Som får äran att vårda ens förtroende och även tvärtom, att man själv har fått äran att vårda dennes.
Jag har en del bekanta. En del kompisar. Men få vänner. Jag har själv styrt över att det blivit så här. (I princip) känner jag mig nöjd med de som jag omges av. De som jag idag räknar till mina vänner, är jag rädd om. Man ska vara rädd om de som har blivit ens vän, men inte så rädd att man inte ser när det är dax att bryta. En destruktiv vänskapsrelation är inget att ha. Men en konstruktiv vänskap, det är fina grejer!
Tack för att ni i min närhet finns!
Fåglarna bråkar uppe på vår skorsten. De sliter och drar i gallret som ligger ovanpå, som hinder för att de ska ta sig ner i skorstenen och bygga bo. De sliter och drar och bråkar, så man blir galen!
Idag kommer min vän L hit! Det ser jag fram emot! Hon kommer lagom tills E ska hämtas på dagis, så hon får snällt följa med och hämta honom. Sen bär det iväg hemåt igen och då ska här moffas uuunderbart GOD Pollytårta! Jajemen! Den är SÅ god. Idag tänkte jag att vi ska ha grädde till. Vet inte alls om det passar, men barnen äter det säkert.
L är en sån där "riktig" vän, eller vad man ska kalla det. De senaste dagara har jag tänkt mycket på uttryck som bekanta, kompisar och vänner. Relationer, "utsugare", givare, tagare.
Bekant: någon man känner lite flyktigt. Pratar, kanske tar en fika ihop - men som man aldrig öppnar sig för!
Kompisar: kan ha varit en god vän, men som med tiden istället har blivit en kompis. Eller en bekant som tagit ett steg längre fram. Med en kompis kan man prata med om mycket, hitta på saker med. Men som det ändå finns en "gräns" med, vad man kan säga eller inte.
Vän: en som man litar på. Som man kan anförtro sig saker åt. Som man kan prata med om allt.
Som får äran att vårda ens förtroende och även tvärtom, att man själv har fått äran att vårda dennes.
Jag har en del bekanta. En del kompisar. Men få vänner. Jag har själv styrt över att det blivit så här. (I princip) känner jag mig nöjd med de som jag omges av. De som jag idag räknar till mina vänner, är jag rädd om. Man ska vara rädd om de som har blivit ens vän, men inte så rädd att man inte ser när det är dax att bryta. En destruktiv vänskapsrelation är inget att ha. Men en konstruktiv vänskap, det är fina grejer!
Tack för att ni i min närhet finns!
Kommentarer
Postat av: Jennie
Bara ett litet :)
Trackback