Nål i lilla S

Förra veckan ringde en BVC-tant som bad oss komma ner och komplettera med ett blodprov från lilla S så dom skulle kunna utreda oss inne på Barnkliniken i stan. Visst. Igår morse klockan 08 befann jag mig utanför lab. på ortens VC. Väl där inne så säger tanten (som har ringt oss): "Ja, jo.. nu ska vi ha på lite bedövningssalva i armveck och på händerna. Det måste sitta på i 1 timma, så ni kan ju gå hem och gå tillbaka igen!". Inte för att vi har SÅ långt hem, men ändå! Kunde hon inte ha kläckt ur sig det när hon ringde i förra veckan? Att man skulle behöva ha bedövningssalva på i en timma och att det vore bra om vi hämtade den innan besöket! Nej då, här ska det minsann inte underlättas för någon!

Efter 1 timma med bedövningssalvan tog vi oss till VC igen. Massor med folk, såklart!! Flest pensionärer. Gnälliga pensionärer.
Klockan var då 9,30 och lilla S började bli trött och hungrig  (hon hade ju vaknat 05,50). Lilla S började gnälla och jag reser mig från stolen och vankar omkring med henne på armen - för att liksom försöka få henne nöjd + att pensionärernas öron ska få vila från höga tjut! Vad är då tacken?
Jo, då jag går runt med henne på armen - så hinner det komma 2 nya gamlingar och slå sig ner utanför lab. Det dom inte vet är ju att jag var där innan dem, långt innan de kom! När sköterskan sen frågar: "Vem stod näst på tur?", så är det såklart ingen som tror på mig när jag säger "Det är vi nu!".
Protester direkt. Gamlingarna tror jag ljuger "Hon kom minsann hit efter oss!". Jag förklarar att jag har gått runt i korridoren för att min dotter är trött, att jag försöker få henne lugn. Jag säger sen; "Men gå ni före, nu är hon ändå så lugn och jag har ändå inget för mig idag!!!!". Kunde inte låta bli att vara lite ironisk, men dom fattade nog inte....   Inte ett tack fick jag. Dom trodde jag ljög.

Till slut blev det våran tur och då var jag ganska trött och varm! Jag hade ju även E att hålla reda på.
Fast vi mötte hans dagisfröken och H´s man, så han blev lite underhållen av dem. Tack!

Inne hos sköterskorna, ja dom var tvugna att vara två med lilla S - gick det inte alls bra!
Jag hade fått för mig att hon skulle stickas i fingret, där har hon blivit stucken förr och det har gått bra. Men nu var det alltså i armvecket! Ett helt rör med blod skulle fyllas. Dom spänner fast en sån där spännrem runt hennes lilla arm, dom drar åt, stryper kärlen - men dom hittade ändå inget kärl att sticka i. Distriktsköterskan säger; "Jag ser inget kärl alls, jag får testa här" !!!!! Pang, bom, in med nålen i lilla S´s arm! Hon skriker inte, hon är bortdomnad, men känner ändå något slags obehag när nålen sitter i armvecket - för hon vänder på sig och gillar inte att vara fasthållen! Inget blod kommer. Dom vill upprepa proceduren i andra armvecket. Men där ser dom heller inga kärl och nu vill dom inte chansa igen, tack för det!!!!  Istället vägrar dom ta blodprovet och slussar mig vidare till barnklinken. "Här är din remiss, ring och boka en tid, du ska se att dom fixar det där!".

Jag var rätt uppretad när jag kom hem!
Ringde till barnallergimottagningen, ska in med lilla S imorgon bitti igen. Stackars liten flicka. Jag hoppas dom lyckas bättre där inne.

Men är det inte själva fan att inte en sjuksköterska + en distriktssköterska lyckas ta ett blodprov på en liten flicka? Trodde det var därför man hade en Vårdcentral på orten, just för att det ska underlätta praktiskt så man slipper packa in packning + barn i bilen och köra in till stan! Nähe då, här ska det inte underlättas!

*morr och mutter*


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback