Härliga kommentarer..
.. kommer det ofta ur barnamunnar!
Inom loppet av 1 timma, kan de små liven ha kört slut på en totalt!
De kan ha trotsat, busat, härjat, tjatat, pratat så man storknar och man tror att öronen är redo att falla av, tålamodet på väg att försvinna och en själv på väg att falla ihop och isär. Då kommer den.
Då kommer den där underbara, klockrena kommentaren! Grejen är ju också att den inte behöver vara riktad till en själv för att man ska uppskatta den. Härligt, härligt!
På tal om kommentarer. Igår när jag satt med sonen och kollade på barnprogram så pratade de om att inte ge upp. Sonen undrade vad "ge upp" betydde. Jag förklarade att ifall om han vill bli tex austronat, då måste han kämpa. Då måste man plugga och lära sig mycket. Hur jobbigt det än är så får man inte ge upp. Han tittar storögt på mig, med den där förstående-blicken. Vi säger inget mer om det. Jag tror inte han bryr sig.
Efter en kvart nånting säger han helt plötsligt: "När man blir pensionär. DÅ får man ge upp!". Vidare nämner han min pensionerade morbror och min morfar, hans "gammel-Eric", de får minsann ge upp.
Nähe, nu väntar tvätten. Den ständiga tvätten som inte bara hänger på tvättlinorna, utan som även ständigt hänger över min "att-göra-lista". Jag som ibland har tänkt tanken på ett tredje barn, får alltid sån konstig ångest över det när jag närmar mig tvättstugan.......................... Inte att förglömma ångesten som kommer när jag har tänkt på ett fjärde barn..............!!
Inom loppet av 1 timma, kan de små liven ha kört slut på en totalt!
De kan ha trotsat, busat, härjat, tjatat, pratat så man storknar och man tror att öronen är redo att falla av, tålamodet på väg att försvinna och en själv på väg att falla ihop och isär. Då kommer den.
Då kommer den där underbara, klockrena kommentaren! Grejen är ju också att den inte behöver vara riktad till en själv för att man ska uppskatta den. Härligt, härligt!
På tal om kommentarer. Igår när jag satt med sonen och kollade på barnprogram så pratade de om att inte ge upp. Sonen undrade vad "ge upp" betydde. Jag förklarade att ifall om han vill bli tex austronat, då måste han kämpa. Då måste man plugga och lära sig mycket. Hur jobbigt det än är så får man inte ge upp. Han tittar storögt på mig, med den där förstående-blicken. Vi säger inget mer om det. Jag tror inte han bryr sig.
Efter en kvart nånting säger han helt plötsligt: "När man blir pensionär. DÅ får man ge upp!". Vidare nämner han min pensionerade morbror och min morfar, hans "gammel-Eric", de får minsann ge upp.
Nähe, nu väntar tvätten. Den ständiga tvätten som inte bara hänger på tvättlinorna, utan som även ständigt hänger över min "att-göra-lista". Jag som ibland har tänkt tanken på ett tredje barn, får alltid sån konstig ångest över det när jag närmar mig tvättstugan.......................... Inte att förglömma ångesten som kommer när jag har tänkt på ett fjärde barn..............!!
Kommentarer
Trackback