MESS - Mina dagar i ord

Alltså... jag vet inte vad det är som har hänt med vår son. Dels tycker jag det hänt väldigt mycket rent språkmässigt, han är väldigt duktig på att uttrycka sig verbalt (som ni vet så håller ju mina öron på att trilla bort emellanåt). Men det är även något med hans sätt som har ändrats... han har nämligen blivit en riktigt busig lite herre!!! Jisses, vad han kan busa och ha sig.

Hur som helst. Det jag ville berätta var en liten rolig (?) sak som hände på IKEA idag.

Innan vi skulle betala i kassan (ett IKEA-besök är inget fullbordat IKEA-besök om inte ett gäng med servetter inhandlas.. hehe) så klagar sonen över att det känns konstigt vid magen, att det är något som gör ont, sticks liksom. M försöker rätta till det, men tydligen utan resultat....

För när vi har passerat kassorna och jag tittar till på sonen, så har han dragit ner byxorna till knävecken!!
Ja, där går han med rumpan bar och snorren dinglandes i fria luften!!!!! Herre jösses!
Jag vrålar rätt ut "Meeeen vad har du gjoooooort!!! Varför har du dragit ner byxorna???" Sen börjar både M och jag o flabba!!! Oj, vad jag skrattar. Både högt och inombords. Vilken syn han var!

Vi försökte förklara att man inte ska dra ner byxorna sådär bland folk. Men E tittade bara konstigt och oförstående på oss. Han  undrade "varför inte". För honom var det ju det mest naturligaste i världen att göra sådär. Han hade ju ont av det stickiga i byxan och drar man ner dem så försvinner det JUUUU!

Att vi inte tänkte på det.

;)