Slut på orken!

I förrgår vaknade jag glad och full med energi. Just nu, här och nu - kan jag säga att den känslan känns väldigt avlägsen.

Varför har jag inget tålamod? Varför orkar jag inte lyssna på sonens prat varje minut, varje sekund?
Varför orkar jag inte? Han är ju världens sötaste! Varför kan jag inte bara få ett stort lass med tålamod?????? Kan inte någon skicka hit det, nu, bums - omdelbart - med expressfart!

Jag är så trött på mig själv. Jag är så trött i mina öron. Jag är så trött att ha "livligt" runtom mig.
Ja, jag vet att det är så när man har barn. Att barn pratar, att de vill leka med en - konstant, utan pauser.
Att det är intensivt. Jag VET att det är så. Ändå orkar jag inte just nu. 
Det gör att man känner sig ännu sämre i sin mammaroll.

Det är jobbigt att älska, inte ha ork och ständigt leva med dåligt samvete över att ha för dåligt tålamod.

Nu ska jag ta några djupa andetag och gå upp och laga iordning kvällsmaten. Om 1½ timma kommer M hem och jag längtar verkligen tills dess!!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback