MESS - Mina dagar i ord

Mormor hade hittat en lösnäsa och den ville Edward absolut ha på sig... Ja, så här fin blev han till slut! :) Hemma var han jätteglad och tyckte att det här skulle bli kul. På dagis hade de sagt att barnen gärna fick klä ut sig till påskkärringar...

När vi kom fram till dagis var alla avdelningar ute och lekte på gården. Edward sa: "Det är ju inga som är utklädda till påskkärinngar". Jag får syn på ett barn som är målat i ansiktet och säger "Joho, titta X, hon är ju målad i ansiktet! Det är säkert fler barn som är det ska du se!".
Barnen fick syn på Edward och alla kom fram och tittade, kände, frågade...
Han kände direkt att han var "annorlunda". Han blev tyst och tittade ner i marken.

Fröknarna sa att han var en sån fin påskkärring, att han såg ut som en riktig en. Men han blev inte glad. Han fortsatte titta ner i marken.

Stina hon knallade iväg ut på dagisgården och vips var hon borta.

Jag stannade vid Edward och pratade lite. Han sa att han ville gå in. Men inne höll fröknarna på att fixa med överaskningar och så vidare, så ena fröken sa att det var bra om han var ute.
Jag stod på huk, han kom och satte sig i mitt knä. Han såg mig inte ens i ögonen, utan bara tittade ner... Usch, det gjorde så ont i mig. Jag sa att han var världens finaste påskkärring och att han skulle ha kul nu under påsklunchen. Ena fröken såg också att han var lite "obekväm" eller hur man ska förklara, så hon tog Edward och sa att dom kunde gå in och titta om det var OK att han fick gå in ändå. Hon tyckte att de andra fröknarna skulle få se vilken fin påskkärring som kommit.

Jag vet att inne på hans egen avdelning kommer han känna sig trygg igen. Det var när de "stora" pojkarna från en annan avdelning ställde sig och tittade på honom som han kände sig "dum". Flickorna tyckte att hans klänning var jäääättefin! :-)

Jag vägrar att känna mig skyldig på något vis, till exempelt att varför valde jag att klä ut honom till en påskkärring istället för en påskgubbe. Barnen är 4-6 år, varför skulle man inte kunna få KLÄ UT sig till en påskkärring då? Måste ALLT vara så könsrelaterat och redan när de är så små?? Varför kan man inte få klä ut sig i en vit klänning (en gammal underklänning från min mamma) och ett rosa förkläde?! Ena barnet frågade liksom varför han hade "kjol" (som han kallade klänningen för) på sig. HAALLÅÅ?!

Jag kanske låter upprörd? Och ja, jag är nog det. Eller mest ledsen för att Edward kände som han gjorde. Upprörd för att barnen i sån tidig ålder är så könsbundna .. även när det kommer till UTKLÄDNING!

I alla fall.
Jag hoppas att han får en trevlig påsklunch och i mina ögon är han världens finaste och en av två barn som jag är mest stolt över i hela världen! Det är väl också därför det gör så förbannat ont när något inträffar dem.