Detta ekorrhjul
Dessa sjukdomar... tänk vad de kan bidra med.
Hur började den här sjukdomskarusellen? Det var säkert jag som hade någon bihåleinflammation först. Det var i slutet av februari. När jag kvicknade till blev Max dålig. Han var hemma en vecka ifrån jobbet. När han var på benen igen, då blev Edward sjuk. Han var hemma 1½ vecka ifrån dagis. I samma veva fick Stina feber 2 dagar. Edward gick till dagis första gången i måndags. Ja, då kom den här hjärtrusningen... På tisdagen firade vi Edward och hade gäster här - efter en kvart när dom åkt blev jag jättedålig! I torsdags ringde de från Edwards dagis, han hade feber igen. Både han och Stina fick vara hemma i fredags. Idag har jag varit dålig i 6 dagar och igår började Max "klaga" över halsont och nu snyfter han sig för fullt. Ska HAN bli dålig igen????
Han börjar bli "irriterad" eller vad man ska säga. Jag med. Eller inte irriterad, men TRÖTT! Vi båda är så otrolit trötta på detta med sjukdomar!! Det går liksom bara runt, som ett ekorrhjul. Blir den ena något bättre, ja nog f-n är det någon annan i familjen som börjar harkla sig. Imorse tyckte jag för en minut att Edward lät skrovlig i halsen... skulle inte förvåna mig om de ringer från dagis igen! Idag när jag MÅSTE skriva på min tenta som ska vara inlämnad imorgon.
Jag skippade föreläsningen idag. Det är en ny kurs som börjar idag, så jag hade verkligen velat vara med! Men det var bara att inse att med pencillin (och tröttheten den för med sig) och hostmedicin med varningstriangel på, så kör man inte bil 18 mil T/R.
Har försökt ring till husläkaren hela morgonen, men det bara tutar upptaget! Måste höra hur länge jag ska behöva ha ont i bihålorna när jag dessutom äter pencillin. Varför gör de ingen riktig undersökning av mina bihålor? Kan de inte se över om det är en spolning jag behöver göra för att slippa den här skiten?! Nej då, här ska det vara så effektivt som möjligt - och gärna med penningintresse i bakhuvudet. Det är väl därför de gång på gång på gång, skriver ut denna förbannade pencillin! Min kropp vill inte ha pencillin mer. Det kan inte vara sunt och det borde väl läkarna förstå?!
Detta är precis som när jag led av många jobbiga urinvägsinfektioner 1999-2001. Jag hade cirka 8-9 urinvägsinfektioner om året. Vad gjordes åt det? Jo, det skrevs ut pencillinkur på pencillinkur. När jag började ifrågasätta om det var normalt att ha så många urinvägsinfektioner, om de inte kunde göra någon riktig utredning på det hela - så svarade _alla_ doktorer jag träffade: "Får du så här igen, så får du be nästa läkare du träffar att ta tag i det här". Ja, ni förstår hur det blev... INGEN ville ta tag i det, utan fortsatte svara med att "skulle det visa sig att du åker på en urinvägsinfektion igen.. så ... " osv.
Jag ledsnade ihop och sökte mig till specialistläkare på en privat vårdmottagning. Vilket bemötande jag fick! Jag blev uppsatt i en kö för cystoskopi, men jag behövde aldrig genomgå undersökningen för när jag väl fick tiden - då var jag gravid med Edward! :) (och under graviditet rekommenderade de att man inte skulle genomgå en sån undersökning).
Sen jag blev gravid med Edward har jag bara misstänkt en urinvägsinfektion... men den "slog aldrig till" på riktigt.
Jag hoppas, hoppas verkligen att jag aldrig mer kommer åka på de sorters infektioner jag haft tidigare. För dom har varit riktigt, riktigt för jävliga (ursäkta franskan, men jag kommer inte på något annat sätt att uttrycka mig när det gäller mina uvi).
Blev mycket om sjukdomar. Men det känns (tyvärr!!!) som att de är det centrala i mitt och hela familjens liv!