Gråta eller skratta?

Innan läggningen ikväll tänkte jag att jag bara skulle jämna till Edward´s hår lite grann. Jag har aldrig klippt någon tidigare och nu förstår jag varför... Det började i alla fall rätt bra. När det sedan gick mindre bra, tänkte jag att "ah, jag får väl dra lite med trimmern". Då gick det bättre igen. Men sen skulle jag blåsa bort lite hår från trimmern och då tappade jag den och ett munstycke flög bort. Satte dit det igen och råkade tydligen komma åt något för när jag sen satte den mot Edwards hår, ja.. då högg det liksom tag i håret. Det blev ett stort jack. Oops! Max visste inte vad vi gjorde i badrummet, hade inte berättat något...  Han knackade på dörren och sa att nu måste han få komma in och ta Stina´s tandborste. Hm... jag öppnade dörren och voíla! :) Hans ögon såg rätt... uttryckslösa ut på något vis.
Han kavlade upp ärmarna och fick ta över. Efter en kvart öppnades dörren och där stod min lille son... råsnaggad. Ringde mamma och berättade, visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Men när hon började asgarva, gjorde jag det med... men ok, långt inom mig känner jag att "såhär var det inte tänkt att det skulle bli". Som tur är växer hans hår som ogräs.

Jag som bara ville göra honom lite fin inför morgondagens kalas.... Istället får man nu stå där och förklara för alla vad som hänt. Aja, det blir nog bra det med! :-)


Kommentarer
Postat av: Anna

Haha, bra att man lär sig av sina misstag iaf! ;)
Men tänk vad skönt det blir för honom nu i sommar! Jag tror dessutom att han passar ganska bra i "råsnaggat"?

2007-05-20 @ 09:03:05
Postat av: Jennie

Jag väljer att skratta! :D
(samtidigt som jag mycket väl kan förstå dina tankar)
Men ändå... det är bara hår. Och det växer. Som ogräs, skrev du själv.
Kram! :)

2007-05-22 @ 07:16:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback